konsten att fly sitt jag

jag har inga som helst ambitioner att uppdatera denna blogg så att den känns fräsch och relevant. jag har gärna tröjor två dagar i rad så att de känns lite svettiga och uttöjda dag 2. jag bryr mig inte.

okej, jag ljuger. i alla fall tröj-delen är ljug, det första om en fräsch blogg är veritas, broder.

jag var i england ja. måste vi verkligen gå igenom det? ...

... jaa, det kanske vi måste, men vi kan snabbspola

mysko b&b med mysko gäster, tjocka engelsmän, pint på pint på pint, lullig hela dagarna, spelningar, liverpool, spelningar, spelningar, (nu skriver jag utan inbördes ordning) "jag trodde man skulle bli pigg av redbull", vodka, pint, friterat, laktosintolerans som försummas, veganism som försummas, pint, bacardi breezer, spelningar.

där har ni det.

när jag skriver detta blogginlägg är jag bakfull för första gången sedan englandsresan, vilket känns ganska bra. igår var jag ute med alexander och fredrik på stället vid hörnet av torget och där var det maskerad. kvällen får 6,5 av 10 av mig, alexander gav kvällen ett betydligt hägre betyg (trots det att han inte minns det bästa av den!)

så, vad är var det bästa av kvällen? jo, det är egentligen vad jag ville komma fram till under hela det här blogginlägget, anledningen till att jag skriver.

scenario: vi sitter på en inglasad balkong på en förfest i centrala örebro. vi vill knarka, och säger det på det vis det sägs i moodyssons "fucking åmål". jag: utklädd till en leprechaun. alex: utklädd till harry potter. de andra: inte utklädda.

vi verkade inte nöja oss med dessa utklädnader utan ville gärna rymma från oss själva ytterligare. jag och hon som hade förfesten kom överens om att jag kunde få vara kringlan så fick alexander vara jossan, vilket han protesterade mycket över. vi ville av någon anledning båda vara kringlan.

när jag, runt 03.00, kom hem med nattbussen var jag så inne i min roll som leprecaun-kringlan att jag bara var tvungen att drömma om att en dag bli radiopratare så jag slängde ihop ett manus för ett radioprogram och när jag läste det imorse blev jag överraskad över kvalitén på innehållet med tanke på under vilka omständigheter det snickrades ihop. inget pang prego, visst, men värt att sparka ut i etern.