Alex

Idag kl. 08.55 landade Alex och trots gårdagens bravader som ni kan läsa om i förra inlägget så var jag en trogen vän och mötte honom med öppna armar (och gårdagens smink, öl i håret, på skorna och en stinkande andedräkt...) :D Välkommen till Dublin!

Perfect day

Efter att ha irrat runt på diverse matmarknader, hare krishnarestauranger och turkbutiker avslutade jag dagen med en rejäl utekväll deluxe plus plus plus. Själva utekvällen började på en liten pub på Talbot Street med rugby och öl och irländska gubbar utan pekfingrar. Den forsatte på The Button Factory där det var spelningar på gång: The Dubtones spelade sitt set när jag kom och det var väl bra men inget överraskande. Skeleton Crew följde och ooo så tajt och dansant och häftigt haha psychobilly all over liksssoom och dans och folk och ja, öl. Efter spelade något rockabillyband som jag inte tog mycket notis om och sist ut var ett band som spelade Jam- och Clashcovers och det var tajt men inte så originellt men det var väl inte heller meningen. Draget kunde vara bättre men jag var Festen med stort F... Spelningarna slutade så tidigt som runt 23 och jag, Festen ville inte ta slut. Jag lyckades på något vänster på skjuts med BIL mellan Temple Bar och Thomas Street (det är lätt gångavstånd emellan...). På Thomas House var det bra musik och jag dansade till ska nästan hela natten. Vänskapsband knöts och pint dracks.

undulater på puben på Talbot Street
Skeleton Crew

Jam- och Clashcoverbandet

Tomi, från Finland

Thomas House

Här följer ett kollage av bilder på mig under kvällen,
Sinnesstämmning: glad

Idag är det två månader sedan jag landade på Tokyo Narita flygplats. Det var julafton och jag var jetlagad, dålig i magen och ofräsch som fan. Lite full, också, kanske bakis till och med. Jag vill inte att det här inlägget ska bli ännu ett nostalgiskt svepande inlägg, vagt och tråkigt men det är svårt att undvika. Sedan julafton har jag hunnit med så mycket att det är jobbigt att ens tänka tillbaka på det och gå igenom det. Bloggen kan jag ju gå igenom för att lättare minnas men det finns en stor lucka där i mitten av januari. Jag skulle visst kunna posta tänkta inlägg om Japans offentliga toaletter och kattkaféer, Dublins lösa/vilda hundar och 24h resande, med diverse smaskiga detaljer om exklusiv choklad, Paris flygplats och massa annat men vet inte om jag ids. Om jag ska göra det måste jag ta mig tid, men det kanske är värt det. Vi får se.

I helgen ska jag på psychobilly&punkspelning då Skeleton Crew och The Dubtones spelar på hmm Buttonfactory tror jag det var. Jo, det var det. 10€ inträde. Jag har gjort (nej nu ljuger jag, jag SKA nu göra) en lista på mina förväntningar inför lördagen, då spelningarna är:
- Röj
- Lagom mycket folk, inte för mycket typ
- Snygga killar
- Hitta nya kompisar
- Att fulla killen står längst fram
- Nattbussen hem
- Inte många pints, vill ta det lugnt denna helg också
- Att pintpriset ligger på under 5€
- Att Skeleton Crew får mig att gilla psychobilly mer
- Att Dubtones är bättre live än inspelat
- Att Buttonfactory är en bra scen
- Inget strul med garda

Dagen efter, söndag alltså, så kommer Alex kl. 08.55 (en av the main reasons att ta det lugnt på lördagen) och stannar till på lördag. Fråga mig inte hur han tänkte när han bokade en resa hit sön-lör... men så blev det i alla fall. Jag ska möta honom på flygplatsen, är det lovat (eeh ja) och tills dess ska jag ha köpt en madrass, ett busskort och mat åt honom. Vi får se hur det blir med det.

Nära naturen-upplevelse del 2!

Idag var jag med Alexander och Ludvig på promenad i 2 timmar i NATUREN. Ja, det var lera och snö och blad och mer lera och ingen rugby och inga trottoarer. Så här såg det ut:

Nära naturen-upplevelse

Utanför mitt jobb finns en bilväg och på andra sidan den en hästhage inramad av en låg stenmur. Idag när jag slutade låg molnen låga men temperaturen behaglig trots att det haglade. Verkligheten såg ut som om den varit editerad i photoshop med ett blått filter. Hästarna i hagen stod närmare vägen än vad de någonsin gjort tidigare (jag har aldrig sett dem tidigare) och åt av en stor höbal. Något hände inom mig och jag tror jag stod kvar i 10 minuter och studerade hästarnas ryckiga rörelser och allt var så vackert: deras håriga ben; hovar kraftfulla och tåliga; trädens strävan mot himlen och sedan ner mot marken, som i sin tur var täckt av rafsigt lingult hö och himlen, haglet och ljuset. Jag log hela vägen hem.

Oh, the craic

Efter en två-dagars är jag åter i det här stadiet där jag inte riktigt orkar koncentrera mig tillräckligt för att formulera fullständiga meningar så detta blogginlägget får bli en lista.

Igår:
[x] Lager
[ ] Guinness
[x] Shot (singular för shots)
[ ] The Pogues
[x] Line-up: The Snipes, Runnin' Riot, The Dipsomaniacs, Paranoid Visions
[x] Någon hang-around jag kände igen från Rebellion men aldrig lyckas placera
[x] Skins & Punks
[x] Förfest på Pravda
[ ] 15-åriga emokids
[ ] Tetravin
[x] Efterfest hos en kille som hette Anderson i förnamn
[x] Svensk trallpunk på högsta volym efterfest hos en kille som hette Anderson i förnamn
[ ] Nattbuss hem
[ ] Problem med Garda
[ ] Lagbrott
[ ] Slagsmål
[x] Dans
[x] Polacker, ungrare, spaggar och svennar
[/] Irländare
[ ] Walesare
[x] En kille som var helt övertygad om att jag var från Wales och inte från Sverige.
[x] Tala svenska med en irländare som trodde jag var walesare
[x] Skitbra spelningar

Nu vet jag inte vad jag kan tillföra listan.
jo, förresten: Jag glömde såklart kameran :(

På lördag

På lördag händer det grejer på Parnell Street (east)
Jag tycker det är så skönt att kunna gå på en bra spelning ca. 1 gång i veckan i ett land där religionen heter Guinness (och inte alls katolicism... *host*).

chilipungen

Igår skar Alle, min roomie, upp lite chili och sedan kliade han sig på pungen. Hela huset skakade av hans reaktion. För att lugna ner sig var han tvungen att stoppa sallad i kalsongerna och sedan sätta sig i det blöta gräset. Hans vrål antydde att han såg döden i vitögat.

Obs! Sann historia

barnhall rfc - cill dara rfc

resultat: 0-0

igår var jag förresten på något hardcore/crust-tjohejsan med spelningar och sånt inne i temple bar och det hade väl varit bra om det inte hade varit för alla 15-åriga emokids. hello bastards från london var lätt bäst men kidsen röjde bara till lokala förmågorna.

mudby

Idag, efter andra rugbyträningen, kom jag hem och såg ut såhär:

Mina tatueringar syns knappt för all torkad lera! Åh det var så jävla kul på träningen idag även om den inte inträffade under inte helt ideala förhållanden. Vädret var typiskt irländskt så som det är så här års: vind, regn och LERA. Jag var nog den som var sämst klädd men frös minst på träningen och trots mina stelfrusna fingrar gav jag allt för att visa coach Quentin vad jag går för. Dessutom måste jag visa de irländska brudarna var skåpet ska stå ("haha, in Sweden we call this spring"). På söndag har vi match och jag ska inte spela (anledningar: jag har tränat två gånger, jag kan inte alla regler, jag kan inte kasta bollen properly, jag är inte inskriven i laget och blablabla) men jag kanske ska kolla. Om jag ska göra det måste jag upp jättetidigt och på lördag ska jag på någon hardcorefest på en pub i Temple Bar. Ingen åldersgräns och entrepengarna går typ till något barnsjukhus tror jag, verkar sjukt värt och kanske inte blir så sent.

Förresten känns det jättekonstigt att gå i rugbyskor på annat underlag än lerig gräsmatta eftersom dobbarna är i metall och ca. 1,5 cm. Annan utrutsning: tandskydd. That's it. Det är lite svårt att andas med tandsskyddet men det är nog bara för att jag är så dålig på att andas genom näsan, what's up with thaaat?!

Tjejerna i mitt lag är förresten så jävla sköna och trevliga, alla har skakat hand med mig och pratar och förklarar allt hela tiden. Jag har fått skjuts hem från båda träningarna (trots att jag insisterat på att gå hem) och nej, det är inte för att alla är butchflator. Alla är faktiskt inte det.

Samtidigt som vi tränar så tränar två (eller tre? minns inte) herrlag på samma gräsplätt fast längre bort. När man tittar på deras övningar så verkar det så himla våldsamt, sedan tittar man på våra övningar och inser att vi gör nästan precis samma grejer... Mycket tacklingar. Mer lera.

Mycket tacklingar. Mer lera.