Mina tatueringar syns knappt för all torkad lera! Åh det var så jävla kul på träningen idag även om den inte inträffade under inte helt ideala förhållanden. Vädret var typiskt irländskt så som det är så här års: vind, regn och LERA. Jag var nog den som var sämst klädd men frös minst på träningen och trots mina stelfrusna fingrar gav jag allt för att visa coach Quentin vad jag går för. Dessutom måste jag visa de irländska brudarna var skåpet ska stå ("haha, in Sweden we call this spring"). På söndag har vi match och jag ska inte spela (anledningar: jag har tränat två gånger, jag kan inte alla regler, jag kan inte kasta bollen properly, jag är inte inskriven i laget och blablabla) men jag kanske ska kolla. Om jag ska göra det måste jag upp jättetidigt och på lördag ska jag på någon hardcorefest på en pub i Temple Bar. Ingen åldersgräns och entrepengarna går typ till något barnsjukhus tror jag, verkar sjukt värt och kanske inte blir så sent.
Förresten känns det jättekonstigt att gå i rugbyskor på annat underlag än lerig gräsmatta eftersom dobbarna är i metall och ca. 1,5 cm. Annan utrutsning: tandskydd. That's it. Det är lite svårt att andas med tandsskyddet men det är nog bara för att jag är så dålig på att andas genom näsan, what's up with thaaat?!
Tjejerna i mitt lag är förresten så jävla sköna och trevliga, alla har skakat hand med mig och pratar och förklarar allt hela tiden. Jag har fått skjuts hem från båda träningarna (trots att jag insisterat på att gå hem) och nej, det är inte för att alla är butchflator. Alla är faktiskt inte det.
Samtidigt som vi tränar så tränar två (eller tre? minns inte) herrlag på samma gräsplätt fast längre bort. När man tittar på deras övningar så verkar det så himla våldsamt, sedan tittar man på våra övningar och inser att vi gör nästan precis samma grejer... Mycket tacklingar. Mer lera.
Mycket tacklingar. Mer lera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar